SVENSKA KJV BIBELN™
Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.
v. 1 [*Notering: “Ammi”: Namnet betyder “mitt folk” på hebreiska och står i kontrast till “Lo-Ammi” (inte mitt folk) från Hosea 1:9. Det symboliserar en förnyad relation mellan Gud och hans folk. – “Ru-hamah”: Namnet betyder “förbarmad” eller “älskad” och står i kontrast till “Lo-Ruhamah” (utan förbarmande) från Hosea 1:6. Det markerar återkomsten av Guds nåd och kärlek till sitt folk.]
v. 5 [*Notering: KJV: "She that conceived them hath done shamefully". Här beskrivs Gomers otrohet som en bild av Israels andliga horeri. Hon som undfångit barnen har handlat skamligen. Barnen är födda i otrohet och blir därför symboler för Israels skam. Bilden av undfångelse används för att visa hur synden föder skam och dom.]
v. 8 [*Notering: Baal var en central avgud i de antika kananeiska religionerna och dyrkades av Israels grannfolk, såsom fenicierna och kanaaniterna. Namnet Baal betyder “here” eller “mästare” och användes ofta som en titel för olika lokala gudar. Baal ansågs vara en fruktbarhetsgud, ansvarig för regn, jordbrukets framgång och naturens cykler. Dyrkan av Baal inkluderade ofta sexuellt laddade ritualer och tempelprostitution, där dessa handlingar symboliserade fruktbarhetens cykel och Jeremia 19:5 och 2Kungaboken 17:16-17 nämner att tillbedjan av Baal ibland inkluderade människooffer, en praktik som var avskyvärd i Guds ögon.. Israel använde de gåvor de fått från Gud för att tillbe och ära avguden Baal, vilket var en form av andlig otrohet. (se också 1 Kungaboken 18:21-39; Domarboken 6:25-32; 1 Kungaboken 16:30-33; 4 Mosebok 25:1-3).]
v. 11 [*Notering: KJV:s mirth betecknar glädje med ljud (festligt stoj) till skillnad från stilla joy/cheerfulness (Webster 1828 – ”Mirth differs from joy and cheerfulness, as always implying noise.). Därför återges denna fras i SKJVB med ”stor fröjd” (för great joy) plus ”med jubel” för att markera det hörbara firandet. – Firandet syftar på de heliga dagar och högtider som Gud instiftade för Israel, som förbigången (påsk), lövhyddohögtiden, sabbater och nymånadsfester (se 3 Mosebok 23) – “Högtidliga fester”, De högtider som hade särskilt heligt och ceremoniellt syfte.]
v. 13 [*Notering: ”Baalims dagar”,Syftar på de tider då Israel dyrkade Baal och andra falska gudar (Baalim är pluralformen av Baal, som representerar olika lokala variationer av avguden).]
v. 16 [*Notering: “Ishi”: Ett hebreiskt ord som betyder “min man” eller “min make.”. Det uttrycker en nära och kärleksfull relation mellan Gud och hans folk. – “Baali” är en possessiv form av Baal, vilket betyder “min herre” eller “min ägare”. – Ändelsen “-I” på hebreiska anger ett personligt pronomen i första person singular, vilket gör ordet possessivt (“min”). Gud ville tydligt separera sin tillbedjan från alla associationer med Baal, eftersom Israel ofta blandade dyrkan av Gud med Baalskulten. Genom att Gud säger att Israel inte längre ska kalla honom “Baali,” markerar han en övergång från en relation baserad på auktoritet och distans till en relation byggd på kärlek och intimitet.]
v. 17 [*Notering: Baalim är pluralformen av Baal, som syftar på de olika lokala variationerna av Baalsdyrkan i de kananeiska regionerna.]
v. 22 [*Notering: Jezreel betyder ”Gud sår” eller ”Gud planterar” på hebreiska. Det är både en geografisk plats och en symbolisk term i Bibeln: 1. Platsen Jezreel: - En bördig dal i norra Israel, känd för jordbruk och strategisk betydelse. - En stad associerad med kung Ahab och drottning Isebel. 2. Symbolik: - Dom: En plats där Guds rättvisa verkställdes, som vid Jehus förstörelse av Ahabs hus (Hosea 1:4). - Återupprättelse: En bild av fruktbarhet och Guds välsignelse, där ”sådd” symboliserar hopp och ny början (Hosea 2:22). Jezreel representerar både Guds rättvisa och hans förmåga att förnya och välsigna sitt folk.]
© Bibelbiblioteket™ - Bibeln.Online: 1611 AV, den Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan - Svenska KJV Bibeln™