Alla webbadresser tillhörande SKJVB-projektet, men inte begränsade till: BIBELN.ONLINE - BIBELBIBLIOTEKET.SE, använder cookies för att garantera att du får den bästa tänkbara upplevelsen när du besöker webbplatsen. Se vår integritetspolicy för mer information om det här. För att godkänna användningen av icke-essentiella cookies, vänligen klicka "Jag håller med"
* Rom. 1: 7. 1. Cor. 1: 3. Eph. 1: 2. 1. Pet. 1: 2.
* Eph. 1: 3. 1. Pet. 1: 3.
* Rom. 15: 5. 2. Cor. 7: 6.
* Ps. 34: 20. * Ps. 94: 19. 2. Cor. 4: 10. Col. 1: 24.
* 2. Cor. 4: 15, 17.
* Ap. G. 19: 23. 1. Cor. 15: 32.
* Jer. 17: 5, 7.
* 1. Cor. 15: 31.
* Rom. 15: 30. Phil. 1: 19. Philem. v. 22.
* 1. Cor. 2: 4, 13.
* 2. Cor. 5: 12. Phil. 2: 16. cap. 4: 1. 1. Thess. 2: 19, 20.
* Rom. 1: 11.
* 1. Cor. 16: 5.
* Matth. 5: 37. Jac. 5: 12.
* 1. Joh. 2: 20, 27.
* Rom. 8: 16. 2. Cor. 5: 5. Eph. 1: 13, 14. cap. 4: 30.
* Rom. 9: 1. 2. Cor. 11: 31. Gal. 1: 20. Phil. 1: 8. * 2. Cor. 12: 20. cap. 13: 2, 10.
* 1. Pet. 5: 3. * 1. Cor. 3: 5.
V. 21, 22. (a) Amen) Det är: de äro viss och sann.
V. 21, 22. (b) Smort, förseglat, givit pant) Desse try Metaphoriske ord bemärka allt ett, nämliga, att Gud haver stadfäst sin löfte i oss genom sin Anda, den han i vår hjärta givit haver.
* 2. Cor. 12: 21.
* 1. Cor. 5: 1.
* 1. Cor. 5: 5.
* Ap. G. 16: 8. * 1. Cor. 16: 9.
* 2. Cor. 7: 5, 6.
* Col. 1: 27.
* Luc. 2: 34. * 2. Cor. 3: 5, 6.
* 2. Cor. 4: 2.
V. 5. (a) Icke bedrövat mig) Det är: han haver icke bedrövat mig över eder, utan eder: ty det jag vart bedrövad, det är icke skett för mina, utan för edra skull.
V. 6. (b) Det är nog) Här talar han om den som han i första Epistelen i det 5 Capitlet straffade, och befallde djävlenom; och befaller nu här, att man skall anamman igen, efter han nu så straffad var.
V. 17. (c) Förfalska) För bukens och för girighetenes skull, såsom en vintappare förfalskar vinet.
* 2. Cor. 5: 12. cap. 10: 8.
* 1. Cor. 9: 2, 3.
* 2. Mos. 24: 12. cap. 34: 1. * Jer. 31: 33. Ebr. 8: 10. * Hes. 11: 19. cap. 36: 26.
* 2. Cor. 2: 16. Phil. 2: 13.
* Jer. 31: 31. * 2. Cor. 5: 18. Ebr. 8: 6, 8.
* Rom. 2: 27, 29. cap. 7: 6, 10, 11.
* 5. Mos. 10: 1. * 2. Mos. 34: 29, 30.
* Rom. 1: 17. cap. 3: 21.
* Eph. 6: 19.
* 2. Mos. 34: 33.
* Esa. 6: 10. Hes. 12: 2. Ap. G. 28: 26. Rom. 11: 8. * Matth. 13: 11.
* Esa. 25: 7. Rom. 11: 23, 26.
* Joh. 4: 24.
* 1. Cor. 13: 12.
V. 2. (a) Vårt brev) Nämliga, vårt prisbrev, som vittnar med oss vad vi uträttat havom.
V 4. (b) Sådana tröst) Att vi have berett eder till ett brev.
V. 6. (c) Bokstavsens) Detta anföres emot de falska Apostlar, som antingen förblandade Lagen och Evangelium, eller mente Lagen hava förmån för Evangelium. Lära bokstaven, är, då man lärer blotta Lagen och gärningarna, utan Guds nåds kunskap. Därmed varder känt och förståndit, att allt det människan är eller gör, är fördömt och döden värt: ty hon kan intet gott göra utan Guds nåd.
(d) Anden) Är, lära Guds nåd utan Lagen och förtjänst: därigenom varder människan levandes och salig.
V. 13. (e) Täckelse) Mose täckelse är, icke känna bokstaven och hans läro: men det upptäckta HERRANS
ansikte är, klarliga känna Guds nåd och Anda, den oss fri gör ifrå Lagen, bokstaven och hans verk, att deras klarhet och verk måste återvända
* Rom. 1: 16. * 2. Cor. 2: 17. 1. Thess. 2: 3, 5. * 2. Cor. 5: 11. cap. 6: 4.
* 2. Thess. 2: 10.
* Esa. 6: 10. Matth. 13: 14. Joh. 12: 31, 40. * 2. Cor. 3: 18. * Col. 1: 15. Ebr. 1: 3.
* 2. Cor. 1: 24.
* 1. Mos. 1: 3.
* 2. Cor. 5: 1. * 1. Cor. 2: 5.
* Ps. 37: 24.
* Rom. 8: 17. * Gal. 6: 17. 2. Cor. 1: 5. 2. Tim. 2: 11, 12.
* Ps. 44: 23. Matth. 5: 11. Rom. 8: 36. 1. Cor. 15: 31, 49. * Col. 3: 4.
* Ps. 116: 10.
* Ap. G. 2: 24, 32. * Rom. 8: 11. 1. Cor. 6: 14.
* 2. Cor. 1: 6, 11. 2. Tim. 2: 10.
* Rom. 7: 22. Eph. 3: 16. Col. 3: 10.
* Ps. 30: 6. * Matth. 5: 12. Rom. 8: 18. 2. Thess. 1: 7. 2. Tim. 4: 8.
* Rom. 8: 24.
V. 2. (a) Hemlig skam) Här stöter han på de falska Apostlar, som utvärtes härlige synas: men invärtes äro de fulle med slemhet, Matth. 23: 25.
V. 4. (b) Världenes gud) Djävulen är världenes förste och gud: ty hon tjänar honom, och är under honom.
V. 6. (c) Christi ansikte) Christi kunskap, icke Mose ansikte, som är Lagsens kunskap: ty genom Christum känne vi Gud, Joh. 6: 44, 45.
V. 7. (d) Uti lerkäril) Det är: Vi Apostlar, som före detta höga ämbetet, äre, vad våra personer tillkommer, svage och skröplige människor.
V. 10. (e) Vi omföre JESU död, rc.) Det är: såsom Christus mycket led, så lide vi ock efter hans exempel.
V. 17. (f) Föder i oss) Apostelen säger icke, att vårt lidande är en orsak eller ett värd, med vilket vi förtjäne den tillkommande härligheten; utan allena, efter vad ordning vi komme därtill: nämliga, att vi måste först lida, och sedan komma till ära och härlighet. Ty såsom Augustinus säger in Psal. 93. Quanto labore digna est requies quæ non habet finem? Si verùm vis comparare, & verùm judicare: æterna requies æterno labore emitur. Verùm hoc est: sed noli timere; misericors est Deus.
* 2. Cor. 4: 7. * Ebr. 11: 10. 2. Pet. 1: 13, 14.
* Rom. 8: 23.
* Matth. 22: 11. Gal. 3: 27. Uppenb. 3: 18. cap. 16: 15.
* Rom. 8: 11. 1. Cor. 15: 53, 54.
* Esa. 29: 23. Eph. 2: 10. * Rom. 8: 16. 2. Cor. 1: 22. Eph. 4: 30.
* 1. Chrön. 29: 15. Ps. 39: 13. Ps. 119: 19. Ebr. 11: 13.
* Rom. 8: 24, 25. 1. Cor. 13: 12. 2. Cor. 4: 18. Ebr. 11: 1.
* Phil. 1: 23.
* Matth. 25: 31. Rom. 14: 10. * Ps. 62: 13. Jer. 17: 10. Rom. 14: 12. Col. 3: 24, 25.
* Job. 31: 23. Jud. Ep. v. 23. * 2. Cor. 4: 2.
* 2. Cor. 1: 14. cap. 3: 1. cap. 10: 8. * cap. 11: 12.
* 2. Cor. 11: 1, 16, 17. cap. 12: 6, 11.
* Rom. 5: 15. cap. 6: 11, 12. 1. Cor. 6: 19. Gal. 2: 20. 1. Thess. 5: 10. 1. Pet. 4: 2.
* Matth. 12: 50. Joh. 15: 14.
* Rom. 8: 10. Gal. 5: 6. cap. 6: 15. Col. 3: 11. * Esa. 43: 18, 19. Uppenb. 21: 5.
* Rom. 5: 10. 1. Joh. 2: 2. cap. 4: 10.
* Col. 2: 9. * Rom. 3: 24, 25. Col. 1: 20.
* Esa. 53: 6, 9, 12. 1. Pet. 2: 22. * Rom. 8: 3. Gal. 3: 13. 1. Joh. 3: 5. * Rom. 5: 19.
V. 3. (a) Dock om vi klädde, rc.) Nämliga med Christi rättfärdighet, vilken vi iklädom oss genom trona på honom.
V. 4. (b) Efter vi vilje icke avklädde, rc.) Det är: efter vi såge gärna, att vi intet skulle dö, utan hellre, om det vore Guds vilje, att vi genast komme i himmelen.
V. 11. (c) Övertyge vi) Det är: vi tyrannicere icke, eller drive folket med orätt bann, eller annat fåfängt regemente. ty vi frukte Gud.
V. 12. (d) Emot dem) Nämliga, de falska Apostlar.
V. 14. (e) Efter vi så döme, rc.) Med de följande ord, bevisar han sig vara skyldig tjäna Christo troliga i sitt ämbete.
V. 16. (f) Efter köttet) Christum icke mer känna efter köttet; är, intet köttsligit mer söka eller vänta i honom, såsom Lärjungarna gjorde för hans lidande: utan låta benöja sig åt hans ord, i vilkom man haver allt det andeligit och evigt är.
V. 21. (g) Gjort till synd) Det är: till ett offer för syndena. Se till Rom. 8: 3.
* 1. Cor. 3: 9. * Ebr. 12: 15.
* Esa. 49: 8. Luc. 4: 19. * Rom. 13: 12.
* 1. Cor. 4: 1. 2. Cor. 4: 2.
* 2. Cor. 11: 23.
* 1. Cor. 2: 4. Eph. 6: 11, 13. 2. Tim. 4: 7. * 2. Cor. 4: 2.
* Ps. 118: 18.
* Phil. 4: 11, 12.
* 2. Cor. 7: 2, 3.
* 1. Cor. 4: 14.
* 5. Mos 7: 2. 1. Cor. 5: 9. * Eph. 5: 11.
* 1. Sam. 5: 1, rc. 1. Cor. 10: 21.
* 1. Cor. 10: 14. * 1. Cor. 3: 16. cap. 6: 19. Eph. 2: 21. Ebr. 3: 6. 1. Pet. 2: 5. * 3. Mos. 26: 12. Hes. 37: 27.
* Esa. 52: 11. Uppenb. 18: 4.
* Jer. 31: 1, 9, 23. Uppenb. 21: 7.
V. 12. (a) I ären icke trängde uti oss) Av den förra Epistelen voro de Corinther förskräckte, och harmades, att de Apostelen förtörnat hade. Nu tröster han dem, och säger: att hans hjärta och mun är glad och utbredd. Därföre skulle de icke vara ångse eller harmas, såsom han vore dem ogunstig: men att de harmades däröver, var icke orsaken när honom; utan såsom from barn harmades de av ett gott hjärta.
* 1. Tim. 4: 8. * 1. Joh. 3: 3.
* Ap. G. 20: 33. 2. Cor. 12: 17.
* 2. Cor. 6: 11, 12, 13.
* Matth. 5: 12. Ap. G. 5: 41. Phil. 2: 17. Col. 1: 24.
* 2. Cor. 2: 13. * Ap. G. 16: 19, 23. * 5. Mos. 32: 25.
* 2. Cor. 2: 4.
* 2. Sam. 12: 13. Matth. 26: 75. Luc. 18: 13.
* Phil. 2: 12.
* 2. Thess. 3: 4. Philem. v. 8. 21.
V. 1. (a) Andans besmittelse) Det är: lärones och trones besmittelse, såsom de falske Apostlar lärde.
V. 2. (b) Fatter oss) Det är: förstår huru troliga vi eder, och icke vår fördel ment havom, och giver vår förmaning rum.
V. 10. (c) Sorg efter Guds sinne) Är den som kommer av ens bedrivna synder, rc.
(d) Världenes sorg,) Är den som kommer av annor lekamlig skada eller motgång.
* Rom. 15: 25.
* Rom. 12: 8. Gal. 2: 10..
* Ap. G. 11: 29. Rom. 15: 26. 1. Cor. 16: 1, 2. 2. Cor. 9: 1.
* 1. Cor. 1: 5.
* Matth. 8: 20. Luc. 9: 58. Phil. 2: 6, 7.
* 1. Cor. 7: 7, 25. * Ords. 19: 17. Matth. 10: 42. * 2. Cor. 9: 2.
* Ords. 3: 28. Marc. 12: 43. Luc. 21: 3. 2. Cor. 9: 7. 1. Pet. 4: 10.
* 2. Mos. 16: 18.
* Ap. G. 11: 30.
* Rom. 12: 17. Phil. 4: 8. 1. Pet. 2: 12.
V. 4. (a) Tjänstenes delaktighet till Helgonen) Här förstås genom Helgonen de Christne i Judea, vilke voro nödlidande och beträngde; till vilkas understöd de Christne i Macedonia hade gjort efter sitt villkor ett rikt förskott och understöd. Vilkens tjänsts delaktighet Paulus här berömmer, och efter deras exempel uppmuntrar de Corinther till en dylik rik understöd emot samma Christna: påminnande de sig ibland annat att ifrå den orten var Evangelii predikan kommen till Hedningarna.
V. 10. (b) Begynt) I voren de förste som det villen och gjorden.
V. 23. (c) Christi ära) Apostlarna kallas Christi ära, emedan hans ära genom Lärarenas ämbete befordrad och utspridd bliver.
* Ap. G. 11: 29. Rom. 15: 26. 1. Cor. 16: 2. 2. Cor. 8: 4.
* 2. Cor. 8: 10.
* Ord. 11: 24. cap. 22: 9. Gal. 6: 8.
* 2. Mos. 25: 2. cap. 35: 5. 5. Mos. 15: 7. Syr. 35: 11. Rom. 12: 8.
* Ps. 112: 9.
* Rom. 12: 11.
* 2. Cor. 1: 11. cap. 4: 15.
V. 10. (a) Edra rättfärdighets frukt) Det är: edra rättfärdiga gärnings frukt: ty han talar här icke om personens rättfärdighet, vilken kommer av trone allena: som han i Epistelen till de Romare bevist haver.
V. 11. (b) Enfaldighet) Att välgärningarna icke ske för någon nytto, lön, eller pris skull: utan av blott och fri kärlek.
* Jer. 1: 10. Eph. 6: 13.
* 1. Cor. 14: 37.
* 2. Cor. 12: 6. * cap. 13: 10.
* 2. Cor. 3: 1. cap. 5: 12.
* 2. Cor. 11: 18. cap. 12: 5, 6. * 1. Cor. 12: 11.
* Esa. 65: 16. Jer. 9: 23, 24. 1. Cor. 1: 31.
* Ord. 27: 2. * Rom. 2: 29. 1. Cor. 4: 5.
V. 13. (a) Vårt mått) Vi vilje icke allt för vitt berömma oss, om vi icke allt intill eder komne vore, såsom de andre göra, och berömma sig av annars mans arbete, det vårt är.
* 2. Cor. 5: 13.
* 1. Mos. 3: 4. Joh. 8: 44.
* Gal. 1: 8.
* 1. Cor. 15: 10. 2. Cor. 12: 11. Gal. 2: 6.
* 1. Cor. 1: 17. cap. 2: 1, 13. * Eph. 3: 4. * 2. Cor. 4: 2. cap. 5: 11. cap. 12: 12.
* 1. Cor. 9: 6, 12.
* Phil. 4: 10, 15.
* Ap. G. 20: 33. 2. Cor. 12: 13. 1. Thess. 2: 9. 2. Thess. 3: 8.
* 1. Cor. 9: 15.
* 2. Cor. 12: 6.
* 2. Cor. 10: 13. cap. 12: 5. Phil. 3: 3, 4.
* 2. Cor. 10: 10.
* Ap. G. 22: 3. Rom. 11: 1. Phil. 3: 5.
* 1. Cor. 15: 10, 31. * Ap. G. 9: 16. cap. 21: 11. 1. Cor. 4: 11.
* 5. Mos. 25: 3.
* Ap. G. 16: 22. * cap. 14: 19. * cap. 27: 41.
* Gal. 2: 4.
* 2. Cor. 6: 5.
* Ap. G. 20: 18, rc.
* 1. Cor. 9: 22. * cap. 8: 13.
* 2. Cor. 12: 5.
* Gal. 1: 20.
* Ap. G. 9: 25.
V. 21. (a) Smälighet) Det är: vi skickom oss nu såsom de där svage äro, vilka I lida måsten, det oss dock en skam är, efter vi skulle lida eder.
V. 29. (b) Ho är svag) För deras skull som svage voro i trone, gjorde han och lät mång stycke, där han väl annars hade mått, såsom han ock säger, 1. Cor. 9: 22.
(d) Jag brinner icke) Det är: honom gjorde ont i hjärtat, då man förargade de svaga.
* Ap. G. 9: 3. cap. 22: 14, 17, 18. 1. Cor. 15: 8.
* 2. Cor. 11: 30.
* 2. Cor. 10: 8. cap. 11: 16.
* Job. 2: 6.
* 1. Cor. 4: 9. cap. 15: 9, 10. 2. Cor. 11: 1, 5.
* 1. Cor. 9: 2. 2. Cor. 4: 2. cap. 6: 4. cap. 11: 6.
* 2. Cor. 11: 9.
* 2. Cor. 13: 1. * Ap. G. 20: 33.
* 2. Cor. 1: 6. Col. 1: 24. 2. Tim. 2: 10. * 2. Cor. 6: 12, 13.
* 2. Cor. 8: 6, 16, 18, 22.
* 2. Cor. 5: 12.
* 1. Cor. 4: 21. 2. Cor. 10: 2. cap. 13: 2.
* 2. Cor. 13: 10.
V. 7. (a) En påle) Denna pålan kallar han icke köttsens anfäktning till okyskhet; utan någon stor plågo och förskräckelse av djävlenom.
V. 9. (b) Min kraft fullkomnas) Med detta ordet tröster Christus alla dem, som uti svaghet eller lidande äro: ty han kan icke bevisa sina starkhet i oss, utan vi äre svage, och lide.
V. 15. (c) Utgiven för edra själar) Icke till att frälsa dem ifrå deras synder, eller döden: utan att dem måtte predikat varda Christi Evangelium. Augustin. in tract. 84. in Joh. Etsi fratres pro fratribus moriamur, nulljus tamen sangvis martyris in remissionem peccatorum funditur. Et lib. 4 ad Bonifac. c. 4. Sicut solus Filjus Dei factus est filjus hominis, ut nos secum filios Dei faceret: ita pro nobis solus suscepit sine malis meritis pœnam: ut nos per ipsum sine bonis meritis consequeremur gratiam.
* 2. Cor. 12: 14. * 4. Mos. 35: 30. 5. Mos. 17: 6. cap. 19: 15. Matth. 18: 16. Joh. 8: 17. Ebr. 10: 28.
* 2. Cor. 12: 20, 21.
* Matth. 10: 20.
* Phil. 2: 7, 8. * 1. Pet. 3: 18.
* 1. Cor. 11: 28.
* 2. Cor. 6: 9.
* 2. Cor. 11: 30. cap. 12: 5, 9, 10.
* 1. Cor. 4: 21. 2. Cor. 2: 3. cap. 10: 2, 8. cap. 12: 20, 21.
* Rom. 12: 16, 18. cap. 15: 5. 1. Cor. 1: 10. Phil. 2: 2. cap. 3: 15, 16. 1. Pet. 3: 8. * Ebr. 12: 14.
* Rom. 16: 16. 1. Cor. 16: 20. 1. Thess. 5: 26. 1. Pet. 5: 14.
V. 4. (a) Så leve vi likväl) Det är: kommer jag, så vill jag väl bevisa att jag lever i Christo: oansett några ibland eder hålla mig för intet.