SVENSKA KJV BIBELN
JAKOBS BREV, KAPITEL 1
1. Vi skall glädjas under Korset, 5. Be Gud om tålamod, 13. Och i våra prövningar inte tillräkna vår svaghet, eller synder till honom, 19. utan snarare lyssna på ordet, begrunda det, och göra därefter. 26. Annars kan människor se ut som, men aldrig vara verkligt religiösa.
Jak 1:1 JAKOB, en tjänare av Gud och av Herren Jesus Kristus, de tolv stammarna som är vida utspridda, var hälsad.
Jak 1:2 Mina bröder, räkna det som en glädje när ni faller in i mångahanda frestelser;
Jak 1:3 Eftersom ni vet detta, att prövningen av er tro skapar tålamod.
Jak 1:4 Men låt tålamodet ha hennes fullkomliga verk, att ni må vara perfekt och hela, utan att sakna något.
Jak 1:5 Om någon av er saknar vishet, låt honom fråga Gud, som giver åt alla människor med frimodighet, och klandrar inte; och det skall bli honom givet.
Jak 1:6 Men låt honom fråga i tro, utan att vackla. Ty han som vacklar är lik en våg på havet som drivs av vinden och kastas omkring.
Jak 1:7 Ty låt inte den mannen tänka att han skall mottaga någonting av Herren.
Jak 1:8 En dubbelsinnad man är vacklande på alla hans vägar.
Jak 1:9 Låt den fattige brodern glädja sig över att han är upphöjd:
Jak 1:10 Men den rike, i att han blir ringa: ty som gräsets blomma skall han försvinna.
Jak 1:11 Ty knappt har solen gått upp med brinnande hetta, förrän den vissnar gräset, och blomma därav faller, och dess fägrings skönhet förgås: så skall också den rike mannen tyna bort i hans vägar.
Jak 1:12 Välsignad är den man som uthärdar frestelse: ty när han prövad är, skall han mottaga livets krona, som Herren har utlovat åt dem som älskar honom.
Jak 1:13 Låt ingen man säga när han frestas, Jag frestas av Gud; ty Gud kan inte frestas med ondska, inte heller frestar han någon man:
Jak 1:14 Utan var man är frestad, när han drages bort av sin egen lust, och lockelse.
Jak 1:15 Och när lusten har blivit havande, frambringar den synd: och när synden är fullbordad, frambringar den död.
Jak 1:16 Fela inte, mina älskade bröder.
Jak 1:17 Varje god gåva och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ned från ljusets Fader, hos vilken det inte finns någon föränderlighet, inte heller någon skiftande skugga.
Jak 1:18 Av hans egen vilja avlade han oss med sanningens ord, för att vi skulle vara ett slags förstlingsfrukter av hans varelser.
Jak 1:19 Därför, mina älskade bröder, låt varje man vara snabb att höra, långsam att tala, långsam till vrede:
Jak 1:20 Ty vreden av människan åstadkommer inte Guds rättfärdighet.
Jak 1:21 Avlägsna därför all smuts och allt överflöd av oanständighet och ta med ödmjukhet emot det inympade ordet, som kan frälsa era själar.
Jak 1:22 Men var ordets görare och icke blott hörare, annars bedraga ni er själva.
Jak 1:23 Ty om någon lyssnar till ordet men icke gör det, så är han lik en man som betraktar sitt naturliga ansikte i ett glas:
Jak 1:24 Ty han betraktar sig själv, och går sin väg, och glömmer genast vad för slags man han var.
Jak 1:25 Men vem som än ser in i frihetens fullkomliga lag, och fortsätter däri, han som inte är en glömsk åhörare, utan en verkets görare, denne man skall bli välsignad i hans gärning.
Jak 1:26 Om någon man bland er verkar vara religiös, men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt eget hjärta, då är denne mans religion fåfäng.
Jak 1:27 En ren religion och obefläckad inför Gud och Fadern är detta, Att besöka de faderlösa och änkorna i deras lidande, och att hålla sig själv obefläckad från världen.