SVENSKA KJV BIBELN™
Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.
v. 2 [*Språknot: ”offergåva…
villigt med sitt hjärta”. KJV: “an offering… every man that giveth it
willingly with his heart.”. Webster 1828 definierar offering såsom det som frambärs i
gudstjänsten och överlämnas åt Gud för ett religiöst ändamål. ”Offergåva”
passar därför väl här, där de följande verserna räknar upp bland annat guld,
silver, material, olja, kryddor och stenar som skulle föras fram. Willingly betyder enligt Webster “With free will; without
reluctance; cheerfully” och “By one's own choice.”. ”Villigt” bevarar därför att gåvan ges av
fri vilja. KJV tillägger särskilt “with his heart”, varför ”villigt
med sitt hjärta” bevarar båda uttrycken utan att slå samman dem till en
friare omskrivning.]
v. 5 [*Språknot
1, v. 5: ”baggskinn färgade röda”. KJV: “rams’ skins dyed red.”.
KJV anger uttryckligen både materialet och dess behandling: skinnen kom från
baggar (rams) och hade färgats röda (dyed red). Översättningen ”baggskinn
färgade röda” i SKJVB™ bevarar därför båda leden utan att göra färgen till
en egenskap hos själva djuret eller ersätta uttrycket med en friare
materialbeteckning. Samma uttryck återkommer i tabernakelbeskrivningen. I 2
Mos. 26:14 skulle över tältet göras “a covering… of rams’ skins dyed red”,
och i 4 Mos. 4 används dessa rödfärgade baggskinn som täckning för heliga
föremål under transport. KJV håller därmed “rams’ skins dyed red” som en
bestämd och återkommande materialbenämning. Den röda färgens särskilda
betydelse förklaras inte uttryckligen i dessa verser. Baggen förekommer
emellertid på andra ställen som offerdjur, och blodet har en central plats i
offersystemet. En tillämpning där de rödfärgade baggskinnen ses som en bild av
offer och blod kan därför göras typologiskt, men bör skiljas från vad själva
texten uttryckligen säger. I huvudtexten bevaras därför KJV-Bibelns konkreta
formulering: ”baggskinn färgade röda”.]
[*Språknot
2, v. 5: ”grävlingsskinn”. KJV: “badgers’ skins.”. Webster
1828 beskriver badger som ett bestämt fyrfotadjur och nämner
uttryckligen användningen av dess skinn. KJV konkreta benämning återges därför i
SKJVB™ med ”grävlingsskinn”. Benämningar såsom ”tahasskinn” överför i
praktiken det hebreiska ordet tachash till svenska i stället för att
översätta KJV-Bibelns engelska badger. SKJVB™ utgår från KJV engelska
text och bevarar därför dess ordval. KJV egen användning visar dessutom att badgers’
skins var ett tåligt material lämpat för skydd. I 2 Mos. 26:14 utgör det
tältets yttersta täckning, och i 4 Mos. 4 används det upprepade gånger som
skyddande överdrag för tabernaklets heliga föremål under transport. I Hes.
16:10 säger HERREN även: “I… shod thee with badgers’ skin”, där samma
material används till fotbeklädnad. Ordet ”grävlingsskinn” bevarar
således både KJV konkreta benämning och den materiella bild som återkommer
genom Skriften. (Se språknot till 2 Mos. 26:14).]
[*Språknot 3,
v. 5, 10, 13, 23, 28: ”sittimträ”. KJV: “shittim wood.”. Webster
1828 beskriver shittah som “In Scripture, a sort of precious wood.” KJV bevarar den särskilda Bibliska
benämningen shittim i stället för att ersätta den med en botanisk
identifiering. Därför återges shittim wood med ”sittimträ” i
SKJVB™. Redan Geneva Bible 1599 har “the wood Shittim” i själva Bibeltexten,
medan dess marginalnot anger att det ansågs vara ett slags ceder som inte
ruttnade. Modernare hebreisk lexikografi identifierar däremot שִׁטָּה (shiṭṭāh)
vanligen som akacia, möjligen någon av flera arter; Acacia seyal har särskilt
föreslagits. Benämningen ”sittimträ” bevarar dessutom den synliga
språkliga förbindelsen med ortnamnet Shittim, vilket KJV använder i
bland annat Jos. 2:1, Joel 3:18 och Mika 6:5. I Joel 3:18 förekommer
uttryckligen “the valley of Shittim.”, som avser ett område där det
växte rikligt med akacieträd. ”Akacieträ” kan således förklara vad träslaget
sannolikt var, medan ”sittimträ” troget bevarar KJV benämning.]
v. 9 [*Språknot: ”instrument”.
KJV: “the instruments thereof.”. Webster 1828 anger som första betydelse
av instrument: “A tool; that by which work is performed or any thing is
effected.”. Ordet
betecknar således inte här musikinstrument, vilket Webster behandlar som en
särskild betydelse, utan de instrument som hör till tabernaklet och dess
tjänst. Återgivningen ”instrument” i SKJVB™ bevarar samtidigt KJV ordval
och håller det åtskilt från andra benämningar på tabernaklets föremål och kärl,
såsom vessels, dishes, spoons och bowls.]
v. 11 [*Språknot: ”krona”.
KJV: “a crown of gold round about”. KJV skiljer i beskrivningen av bordet mellan crown
och border. Webster 1828 definierar border som “The outer edge of any
thing; the extreme part or surrounding line”, varför ”kant” nära återger
ordets grundbetydelse. En ”list” kan beskriva hur en sådan
konstruktionsdel uppfattas, men är mer specifikt än KJV border. Crown
betyder inte endast en kunglig huvudbonad. Webster anger bland annat “A wreath
or garland”, och ordet kan även anknyta till den övre delen av ett föremål. KJV
använder konsekvent crown om guldkronan på arken (2 Mos. 25:11) och på
bordet (25:24–25). I v.25 står
orden tillsammans: “a border of an hand breadth … a golden crown to the
border thereof”. SKJVB™ bevarar därför KJV ordskillnad med ”en kant av en handsbredd”
och ”en krona av guld till dess kant”, i stället för att återge crown
som ”kant”.]
v. 13–15 [*Språknot: ”stänger”. KJV: staves. Webster 1828 anger att staves
är pluralformen av staff “when applied to a stick.” Sammanhanget visar
deras särskilda funktion: stängerna av sittimträ skulle föras genom ringarna
vid arkens sidor, “that the ark may be borne with them” (v.14). ”Stänger”
återger därför här de långa bärande stavarna utan att sammanblanda dem med
andra Bibliska benämningar såsom rod. KJV staves bör förstås
efter denna konkreta användning i tabernaklets föremål. Angående sittimträ
se språknot 3: v. 5.]
v. 17 [*Språknot: ”nådastol”.
KJV: mercy-seat. Webster 1828 definierar ordet som “The propitiatory;
the covering of the ark of the covenant” och förklarar att kerubernas
utsträckta vingar bildade “a kind of throne for the majesty of God”. Nådastolen var således den gyllene
täckningen över förbundsarken, men KJV benämner den inte endast som ett cover
eller ”lock”, utan som mercy-seat. Detta framträder särskilt i v.22, där HERREN
säger att han skall möta Mose och tala med honom ovanifrån nådastolen, mellan
de två keruberna. Återgivningen ”nådastol” i SKJVB™ bevarar därför båda
leden i KJV uttryck — mercy och seat — liksom föremålets
särskilda Bibliska betydelse.]
v. 29 [*Språknot:
”fat, skopor, lock, skålar”. KJV skiljer mellan flera kärl och
redskap som hör till skådebrödsbordet. Webster 1828 definierar dish som
“A broad open vessel”, varför det återges ”fat”. Spoon betecknar ett
redskap med en urholkad del och ett skaft, bland annat “for dipping liquids”,
och återges ”skopa”. Bowl är “A concave vessel to hold liquors,
rather wide than deep” och återges ”skål”. Detta håller även bowl åtskilt från KJV bason/basin,
”bäcken”. Cover som substantiv betecknar enligt Webster
“Any thing which is laid, set or spread over another thing; as the cover of a
vessel”, varför ”lock” nära återger KJV konkreta benämning. KJV använder dessutom den
särskilda formuleringen “covers… to cover withal”. Samma uttryck
återkommer i 2 Mos. 37:16 och 4 Mos. 4:7, där covers står bland
skådebrödsbordets övriga kärl och redskap. SKJVB™ bevarar därför de skilda
benämningarna: dish = fat; spoon = skopa; cover = lock; bowl = skål, liksom KJV
särskilda uttryck “to cover withal” = ”att täcka med”.]
v. 38 [*Språknot:
”vekfat”. KJV: snuffdishes. Ordet förekommer tre gånger i KJV
(2 Mos. 25:38; 37:23; 4 Mos. 4:9). Webster 1828 definierar snuff som “The burning part of a candle wick, or
that which has been charred by the flame”, och to snuff som att avlägsna denna
del av veken. Dish betecknar ett brett, öppet kärl. Snuffdish
betecknar således inte själva redskapet för att ansa veken (”ljussax” 2
Kung 12:13.), utan det fat som hörde till hanteringen av den avlägsnade,
förkolnade vekdelen. ”Vekfat” bevarar därför både föremålets samband med
veken och KJV dish = fat. KJV olika benämningar bör hållas åtskilda: tongs =
tänger, snuffers = ljussaxar, och snuffdishes = vekfat.]
© Bibelbiblioteket™ - Bibeln.Online: 1611 AV, den Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan - Svenska KJV Bibeln™