PSALTAREN.

1873 Carl XII:s Bibel

PSALTAREN, 76. PSALMEN

Gud församlingenes beskydd.

Ps 76:1. En Psalm och visa Assaphs, på strängaspel, till att föresjunga.

Ps 76:2. Gud är känd i Juda; i Israel är hans Namn härligit.

Ps 76:3. I Salem är hans tjäll, och hans boning i Zion.

Ps 76:4. Der sönderbryter han bågans pilar, sköld, svärd och strid. Sela.

Ps 76:5. Du äst härligare och mägtigare, än de röfvareberg.

Ps 76:6. De stolte måste beröfvade varda, och afsomna; och alle krigare måste låta händerna falla.

Ps 76:7. För ditt näpsande, Jacobs Gud, faller i sömn både vagn och häst.

Ps 76:8. Du äst förskräckelig; ho kan för dig stå, då du vred äst?

Ps 76:9. När du låter höra domen af himmelen, så förskräckes jorden, och varder stilla;

Ps 76:10. När Gud uppstår till att döma, på det han skall hjelpa alla elända på jordene. Sela.

Ps 76:11. När du ena mennisko straffar, så måste man bekänna dig, att du redo äst till att straffa andra flera.

Ps 76:12. Lofver, och håller det HERRANOM edrom Gud, alle I som omkring honom ären. Bärer fram skänker dem förskräckeliga;

Ps 76:13. Den der Förstomen borttager modet, och förskräckelig är ibland Konungarna på jordene.

PSALTAREN, 77. PSALMEN

Frommas anfäktning, tröst.

Ps 77:1. En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga.

Ps 77:2. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.

Ps 77:3. Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.

Ps 77:4. När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. Sela.

Ps 77:5. Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.

Ps 77:6. Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.

Ps 77:7. Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.

Ps 77:8. Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?

Ps 77:9. Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?

Ps 77:10. Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? Sela.

Ps 77:11. Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.

Ps 77:12. Derföre tänker jag uppå HERRANS gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;

Ps 77:13. Och talar om all din verk, och säger om din anslag:

Ps 77:14. Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?

Ps 77:15. Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.

Ps 77:16. Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. Sela.

Ps 77:17. Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.

Ps 77:18. De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.

Ps 77:19. Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.

Ps 77:20. Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.

Ps 77:21. Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.

PSALTAREN, 78. PSALMEN

Guds välgerningar och straff.

Ps 78:1. En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.

Ps 78:2. Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;

Ps 78:3. De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;

Ps 78:4. Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna HERRANS lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.

Ps 78:5. Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;

Ps 78:6. På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;

Ps 78:7. Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;

Ps 78:8. Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;

Ps 78:9. Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.

Ps 78:10. De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;

Ps 78:11. Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.

Ps 78:12. För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.

Ps 78:13. Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.

Ps 78:14. Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.

Ps 78:15. Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;

Ps 78:16. Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.

Ps 78:17. Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;

Ps 78:18. Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;

Ps 78:19. Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?

Ps 78:20. Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?

Ps 78:21. Då nu HERREN det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;

Ps 78:22. Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.

Ps 78:23. Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;

Ps 78:24. Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.

Ps 78:25. De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.

Ps 78:26. Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;

Ps 78:27. Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;

Ps 78:28. Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.

Ps 78:29. Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.

Ps 78:30. Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,

Ps 78:31. Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.

Ps 78:32. Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.

Ps 78:33. Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.

Ps 78:34. När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;

Ps 78:35. Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;

Ps 78:36. Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.

Ps 78:37. Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.

Ps 78:38. Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.

Ps 78:39. Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.

Ps 78:40. De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.

Ps 78:41. De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.

Ps 78:42. De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;

Ps 78:43. Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.

Ps 78:44. Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.

Ps 78:45. Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;

Ps 78:46. Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.

Ps 78:47. Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.

Ps 78:48. Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.

Ps 78:49. Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.

Ps 78:50. Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.

Ps 78:51. Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;

Ps 78:52. Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.

Ps 78:53. Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;

Ps 78:54. Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;

Ps 78:55. Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.

Ps 78:56. Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;

Ps 78:57. Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;

Ps 78:58. Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;

Ps 78:59. Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;

Ps 78:60. Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;

Ps 78:61. Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;

Ps 78:62. Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.

Ps 78:63. Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.

Ps 78:64. Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.

Ps 78:65. Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;

Ps 78:66. Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;

Ps 78:67. Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;

Ps 78:68. Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;

Ps 78:69. Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;

Ps 78:70. Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.

Ps 78:71. Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.

Ps 78:72. Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.

PSALTAREN, 79. PSALMEN

Emot sanningenes fiendar.

Ps 79:1. En Psalm Assaphs. Gud, Hedningarna äro in i ditt arf fallne; de hafva orenat ditt helga tempel, och af Jerusalem stenhopar gjort.

Ps 79:2. De hafva gifvit dina tjenares lekamen foglomen under himmelen till att äta, och dina heligas kött djuromen på markene.

Ps 79:3. De hafva utgjutit deras blod omkring Jerusalem, såsom vatten; och der var ingen, som begrof.

Ps 79:4. Vi äre vårom grannom till en försmädelse vordne; till spott och hån dem som omkring oss äro.

Ps 79:5. HERRE, huru länge vill du så allstings vred vara; och ditt nit, såsom en eld, brinna låta?

Ps 79:6. Utgjut dina grymhet öfver Hedningarna, de dig intet känna, och uppå de Konungariken, som ditt Namn intet åkalla.

Ps 79:7. Ty de hafva uppätit Jacob, och hans hus förödt.

Ps 79:8. Tänk icke uppå våra förra missgerningar. Förbarma dig öfver oss snarliga, ty vi äre fast eländige vordne.

Ps 79:9. Hjelp du oss, Gud vår hjelpare, för dins Namns äros skull; fräls oss, och förlåt oss våra synder, för ditt Namns skull.

Ps 79:10. Hvi låter du Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud? Låt hämnden öfver dina tjenares blod, som utgjutet är, kunnig varda, ibland Hedningarna, för vår ögon.

Ps 79:11. Låt för dig komma de fångars suckande; efter din stora arm behåll dödsens barn.

Ps 79:12. Och vedergäll vårom grannom sjufaldt uti deras sköte deras försmädelse, der de dig, Herre, med försmädt hafva.

Ps 79:13. Men vi, ditt folk och din fosterfår, tackom dig evinnerliga, och förkunnom ditt lof förutan ända.

PSALTAREN, 80. PSALMEN

Guds omsorg om sin vingård.

Ps 80:1. En Psalm Assaphs, om gyldene rosena, till att föresjunga.

Ps 80:2. Hör, Israels Herde, du som leder Joseph såsom får; bete dig, du som sitter på Cherubim.

Ps 80:3. Uppväck dina magt, du som för Ephraim, BenJamin och Manasse äst, och kom oss till hjelp.

Ps 80:4. Gud, tröst oss, och låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.

Ps 80:5. HERRE Gud Zebaoth, huru länge vill du vred vara öfver dins folks bön?

Ps 80:6. Du spisar dem med tårars bröd, och skänker dem ett stort mått, fullt med tårar.

Ps 80:7. Du lätst alla våra grannar banna oss, och våra fiendar bespotta oss.

Ps 80:8. Gud Zebaoth, tröst oss; låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.

Ps 80:9. Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.

Ps 80:10. Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.

Ps 80:11. Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.

Ps 80:12. Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.

Ps 80:13. Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?

Ps 80:14. De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.

Ps 80:15. Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;

Ps 80:16. Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.

Ps 80:17. Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.

Ps 80:18. Din hand beskydde dins högra hands folk, och de menniskor, som du dig stadeliga utvalt hafver;

Ps 80:19. Så vilje vi intet ifrå dig vika. Låt oss lefva, så vilje vi åkalla ditt Namn.

Ps 80:20. HERRE Gud Zebaoth, tröst oss. Låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.

PSALTAREN, 81. PSALMEN

Högtids rätta firande.

Ps 81:1. På Gittith, till att föresjunga, Assaphs.

Ps 81:2. Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi.

Ps 81:3. Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare.

Ps 81:4. Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid.

Ps 81:5. Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt.

Ps 81:6. Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade;

Ps 81:7. Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo.

Ps 81:8. Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. Sela.

Ps 81:9. Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig;

Ps 81:10. Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder.

Ps 81:11. Jag är HERREN din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom.

Ps 81:12. Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig.

Ps 81:13. Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd.

Ps 81:14. Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå,

Ps 81:15. Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare.

Ps 81:16. Och de som HERRAN hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara,

Ps 81:17. Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget.

PSALTAREN, 82. PSALMEN

Öfverhetsreglor.

Ps 82:1. En Psalm Assaphs. Gud står uti Guds församling, och är domare ibland gudarna.

Ps 82:2. Huru länge viljen I döma orätt, och föresätta de ogudaktigas person? Sela.

Ps 82:3. Skaffer dem fattiga och faderlösa rätt, och hjelper dem elända och torftiga till rätta.

Ps 82:4. Hjelper den föraktada och fattiga, och förlöser honom utu de ogudaktigas våld.

Ps 82:5. Men de låta intet säga sig, och aktat intet; de gå allt i mörkret; derföre måste alla landsens grundvalar falla.

Ps 82:6. Jag hafver väl sagt: I ären gudar, och allesammans dens Högstas barn;

Ps 82:7. Men I måsten dö såsom menniskor, och såsom en tyrann förgås.

Ps 82:8. Statt upp, Gud, och döm jordena; ty du äst en Herre öfver alla Hedningar.

PSALTAREN, 83. PSALMEN

Emot församlingenes fiendar.

Ps 83:1. En Psalmvisa Assaphs.

Ps 83:2. Gud, tig dock icke så, och var dock icke så stilla; Gud, lid det dock icke så.

Ps 83:3. Ty si, dine fiender rasa, och de som dig hata, sätta upp hufvudet.

Ps 83:4. De hafva listig anslag emot ditt folk, och rådslå emot dina fördolda.

Ps 83:5. Kommer, säga de, låter oss utrota dem, så att de intet folk äro; att på Israels namn icke skall mer tänkt varda.

Ps 83:6. Ty de hafva förenat sig med hvarannan, och ett förbund emot dig gjort:

Ps 83:7. De Edomeers hyddor, och de Ismaeliters, de Moabiters, och Hagariters,

Ps 83:8. De Gebaliters, Ammoniters, och Amalekiters, de Philisteers, samt med dem i Tyro.

Ps 83:9. Assur hafver ock gifvit sig till dem, och hjelpa Lots barnom. Sela.

Ps 83:10. Gör dem såsom de Midianiter, såsom Sisera, såsom Jabin vid den bäcken Kison;

Ps 83:11. Hvilke förderfvade vordo vid Endor, och vordo till träck på jordene.

Ps 83:12. Gör deras Förstar såsom Oreb och Seeb; alle deras öfverstar, såsom Seba och Zalmunna;

Ps 83:13. De der säga: Vi vilje intaga Guds hus.

Ps 83:14. Min Gud, gör dem såsom en hvärfvel, och såsom strå för väder,

Ps 83:15. Såsom en eld, den skog förbränner, och såsom en låga, den berg upptänder.

Ps 83:16. Alltså förfölj dem med ditt väder, och förskräck dem med ditt oväder.

Ps 83:17. Gör deras ansigten fulla med blygd, att de efter ditt Namn. HERRE, söka måste;

Ps 83:18. Skämme sig, och förskräckes alltid ju mer och mer, och till skam komme, och förgås.

Ps 83:19. Så skola de förnimma, att du med ditt Namn heter HERRE allena, och den Högste i allo verldene.

PSALTAREN, 84. PSALMEN

Guds huses förmån.

Ps 84:1. En Psalm Korah barnas, på Gittith, till att föresjunga.

Ps 84:2. Huru lustige äro dina boningar, HERRE Zebaoth!

Ps 84:3. Min själ längtar och trängtar efter HERRANS gårdar. Min kropp och själ fröjda sig uti lefvandes Gudi.

Ps 84:4. Ty foglen hafver funnit ett hus, och svalan sitt bo, der de sina ungar lägga; nämliga ditt altare, HERRE Zebaoth, min Konung och min Gud.

Ps 84:5. Salige äro de som i dino huse bo, de lofva dig till evig tid. Sela.

Ps 84:6. Salige äro de menniskor, som dig för sin starkhet hålla, och af hjertat efter dig vandra;

Ps 84:7. De der gå genom jämmerdalen, och göra der källor; och lärarena varda med mycken välsignelse prydde.

Ps 84:8. De vinna den ena segren efter den andra, att man se må, att den rätte Guden är i Zion.

Ps 84:9. HERRE Gud Zebaoth, hör min bön; akta härtill, Jacobs Gud. Sela.

Ps 84:10. Gud, vår sköld, skåda dock; se uppå din smordas rike.

Ps 84:11. Ty en dag uti dina gårdar är bättre, än eljest tusende. Jag vill heldre vakta dörrena uti mins Guds huse, än länge bo uti de ogudaktigas hyddom.

Ps 84:12. Ty HERREN Gud är sol och sköld. HERREN gifver nåd och äro; dem frommom skall intet godt fattas.

Ps 84:13. HERRE Zebaoth, säll är den menniska, som sig förlåter uppå dig.

PSALTAREN, 85. PSALMEN

Bön om alla stånds välfärd.

Ps 85:1. En Psalm Korah barnas, till att föresjunga.

Ps 85:2. HERRE, du som fordom vast dino lande nådelig, och förlossade de fångar af Jacob;

Ps 85:3. Du som tillförene dino folke missgerning förlåtit hafver, och alla deras synder öfvertäckt; Sela.

Ps 85:4. Du som tillförene alla dina vrede borttagit hafver, och vändt dig ifrå dine vredes grymhet;

Ps 85:5. Tröst oss, Gud vår Frälsare, och låt af dine ogunst till oss.

Ps 85:6. Vill du då till evig tid uppå oss vred vara; och låt dina vrede gå evinnerliga?

Ps 85:7. Vill du då icke åter vederqvicka oss; att ditt folk må glädja sig öfver dig?

Ps 85:8. HERRE, bete oss dina nåde, och hjelp oss.

Ps 85:9. Ack! att jag höra måtte, det HERREN Gud talar, att han sino folke och sinom heligom frid tillsade; på det de icke skola på någon galenskap komma.

Ps 85:10. Dock är ju hans hjelp när dem som frukta honom, att i vårt land skall ära bo;

Ps 85:11. Att godhet och trohet mötas tillsamman, rättfärdighet och frid kyssas;

Ps 85:12. Att trohet må växa på jordene, och rättfärdighet skåda neder af himmelen;

Ps 85:13. Att ock HERREN oss godt gör; på det vårt land må sina frukt gifva;

Ps 85:14. Att rättfärdighet må ändå för honom blifva, och sin rätta gång hafva.

PSALTAREN, 86. PSALMEN

Bön om åtskillig hjelp.

Ps 86:1. En bön Davids. HERRE, böj neder dina öron, och hör mig; ty jag är elände och fattig.

Ps 86:2. Bevara mina själ, ty jag är helig; hjelp du, min Gud, dinom tjenare, som sig uppå dig förlåter.

Ps 86:3. Herre, var mig nådelig; ty jag ropar dagliga till dig.

Ps 86:4. Fröjda dins tjenares själ; förty efter dig, Herre, trängtar jag.

Ps 86:5. Ty du, Herre, äst god och nådelig, af stor godhet allom dem som åkalla dig.

Ps 86:6. Förnim, HERRE, mina bön, och akta uppå mina böns röst.

Ps 86:7. Uti mine nöd åkallar jag dig, att du dock ville höra mig.

Ps 86:8. Herre, dig är ingen lik ibland gudarna, och ingen är, som så göra kan som du.

Ps 86:9. Alle Hedningar, de du gjort hafver, skola komma och tillbedja för dig, Herre, och ära ditt Namn;

Ps 86:10. Att du så stor äst, och gör under, och allena Gud äst.

Ps 86:11. Visa mig, HERRE, din väg, att jag må vandra i dine sanning; behåll mitt hjerta vid det ena, att jag ditt Namn fruktar.

Ps 86:12. Jag tackar dig, Herre, min Gud, af allt mitt hjerta, och ärar ditt Namn evinnerliga.

Ps 86:13. Ty din godhet är stor öfver mig, och du hafver frälst mina själ utu det djupa helvetet.

Ps 86:14. Gud, de stolte sätta sig emot mig, och de tyranners hop står mig efter mina själ, och hafva dig intet för ögon.

Ps 86:15. Men du, Herre Gud, äst barmhertig och nådelig, tålig, och af stora mildhet och trohet.

Ps 86:16. Vänd dig till mig, var mig nådelig; stärk din tjenare med dine magt, och hjelp dine tjenarinnos son.

Ps 86:17. Gör ett tecken med mig, att mig väl går, att de set, som mig hata, och skämma sig, att du med mig står, HERRE, och tröstar mig.

PSALTAREN, 87. PSALMEN

Det andeliga Zions härlighet.

Ps 87:1. En Psalmvisa Korah barnas. Han är fast grundad på de helga bergen.

Ps 87:2. HERREN älskar Zions portar, öfver alla Jacobs boningar.

Ps 87:3. Härlig ting varda i dig predikade, du Guds stad. Sela.

Ps 87:4. ag vill predika låta för Rahab och Babel, att de mig känna skola. Si, de Philisteer och Tyrer, samt med de Ethioper, varda der födde.

Ps 87:5. Man skall i Zion säga, att allahanda folk derinne födt varder, och att han, den Högste, bygger honom.

Ps 87:6. HERREN skall predika låta i allahanda tungomål, att ock någre af dem skola der födde varda. Sela.

Ps 87:7. Och de sångare skola alle i dig sjunga till skiftes, såsom i en dans.

PSALTAREN, 88. PSALMEN

Bön i svår anfäktning.

Ps 88:1. En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens.

Ps 88:2. HERRE Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.

Ps 88:3. Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.

Ps 88:4. Ty min själ är full med jämmer, och mitt lif är hardt när helvetet.

Ps 88:5. Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.

Ps 88:6. Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.

Ps 88:7. Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.

Ps 88:8. Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. Sela.

Ps 88:9. Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.

Ps 88:10. Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. HERRE, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.

Ps 88:11. Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? Sela.

Ps 88:12. Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?

Ps 88:13. Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?

Ps 88:14. Men jag ropar till dig, HERRE, och min bön kommer bittida för dig.

Ps 88:15. Hvi förkastar du, HERRE, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?

Ps 88:16. Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.

Ps 88:17. Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.

Ps 88:18. De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.

Ps 88:19. Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.

PSALTAREN, 89. PSALMEN

Messias och hans rike.

Ps 89:1. En undervisning Ethans, dens Esrahitens.

Ps 89:2. Jag vill sjunga om HERRANS nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;

Ps 89:3. Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.

Ps 89:4. Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:

Ps 89:5. Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. Sela.

Ps 89:6. Och himlarna, HERRE, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.

Ps 89:7. Ty ho kan i skyn liknas vid HERRAN; och ibland gudarnas barn HERRANOM lik vara?

Ps 89:8. Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.

Ps 89:9. HERRE Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig HERRE? Och din sanning är allt omkring dig.

Ps 89:10. Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.

Ps 89:11. Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.

Ps 89:12. Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.

Ps 89:13. Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.

Ps 89:14. Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.

Ps 89:15. Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.

Ps 89:16. Väl är de folke, som fröjdas kan; HERRE, de skola vandra i dins ansigtes ljus.

Ps 89:17. De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.

Ps 89:18. Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.

Ps 89:19. Ty HERREN är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.

Ps 89:20. På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.

Ps 89:21. Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.

Ps 89:22. Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.

Ps 89:23. Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;

Ps 89:24. Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.

Ps 89:25. Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.

Ps 89:26. Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.

Ps 89:27. Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.

Ps 89:28. Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.

Ps 89:29. Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.

Ps 89:30. Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.

Ps 89:31. Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;

Ps 89:32. Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;

Ps 89:33. Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.

Ps 89:34. Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.

Ps 89:35. Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.

Ps 89:36. Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;

Ps 89:37. Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.

Ps 89:38. Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. Sela.

Ps 89:39. Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.

Ps 89:40. Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.

Ps 89:41. Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.

Ps 89:42. Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.

Ps 89:43. Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.

Ps 89:44. Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.

Ps 89:45. Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.

Ps 89:46. Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. Sela.

Ps 89:47. HERRE, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?

Ps 89:48. Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?

Ps 89:49. Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? Sela.

Ps 89:50. Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?

Ps 89:51. Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;

Ps 89:52. Dermed, HERRE, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.

Ps 89:53. Lofvad vare HERREN evinnerliga. Amen, Amen.

PSALTAREN, 90. PSALMEN

Menniskans dödlighet.

Ps 90:1. En bön Mose dens Guds mansens. Herre, du äst vår tillflykt, ifrå slägte till slägte.

Ps 90:2. Förr än bergen vordo, och jorden och verlden skapade blefvo, äst du Gud, af evighet till evighet;

Ps 90:3. Du som låter menniskorna dö, och säger: Kommer igen, I menniskors barn.

Ps 90:4. Ty tusende år äro för dig såsom den dag i går framgick, och såsom en nattväkt.

Ps 90:5. Du låter dem gå sin kos såsom en ström; och äro såsom en sömn; likasom gräs, det dock snarliga förvissnar;

Ps 90:6. Det der bittida blomstras, och snart vissnar; och på aftonen afhugget varder, och förtorkas.

Ps 90:7. Det gör din vrede, att vi så förgås, och din grymhet, att vi så hasteliga hädan måste.

Ps 90:8. Ty våra missgerningar sätter du för dig, våra okända synder i ljuset för ditt ansigte.

Ps 90:9. Derföre gå alle våre dagar sin kos genom dina vrede; vi lykte vår år såsom ett tal.

Ps 90:10. Vårt lif varar sjutio år, åt högsta åttatio år; och då det bäst varit; hafver, så hafver det möda och arbete varit; ty det går snart sin kos, lika som vi flöge bort.

Ps 90:11. Men ho tror det, att du så svårliga vredgas? Och ho fruktar sig för sådana dine grymhet?

Ps 90:12. Lär oss betänka, att vi dö måste, på det vi måge förståndige varda.

Ps 90:13. HERRE, vänd dig dock till oss igen, och var dinom tjenarom nådelig.

Ps 90:14. Uppfyll oss bittida med dine nåd; så vilje vi fröjdas, och glade vara i våra lifsdagar.

Ps 90:15. Gläd oss igen, efter det du oss så länge plågat hafver, efter det vi så länge olycko lidit hafve.

Ps 90:16. Bete dinom tjenarom dina gerningar, och dina äro deras barnom.

Ps 90:17. Och Herren, vår Gud, vare oss blid, och främje våra händers verk med oss; ja våra händers verk främje han.

PSALTAREN, 91. PSALMEN

Guds beskydds säkerhet.

Ps 91:1. Den der under dens Högstas bekärm sitter, och under dens Allsmägtigas skugga blifver,

Ps 91:2. Han säger till HERRAN: Mitt hopp och min borg; min Gud, den jag hoppas uppå.

Ps 91:3. Ty han frälsar dig ifrå jägarens snaro, och ifrå den skadeliga pestilentie.

Ps 91:4. Han skall betäcka dig med sina fjädrar, och ditt hopp skall vara under hans vingar; hans sanning är spjut och sköld;

Ps 91:5. Att du icke torf förskräckas för nattenes stygghet; för de skott, som om dagen flyga;

Ps 91:6. För pestilentie, som i mörkrena vankar; för den sjuko, som om middagen förderfvar.

Ps 91:7. Om tusende falla vid dina sido, och tiotusende vid dina högra sido, så skall det dock intet drabba uppå dig.

Ps 91:8. Ja, du skall med din ögon se lust, och skåda huru dem ogudaktigom vedergullet varder.

Ps 91:9. Ty HERREN är ditt hopp; den Högste är din tillflykt.

Ps 91:10. Dig varder intet ondt vederfarandes, och ingen plåga skall nalkas dine hyddo.

Ps 91:11. Ty han hafver befallt sinom Änglom om dig, att de skola bevara dig på allom dinom vägom.

Ps 91:12. De skola bära dig på händerna, att du icke stöter din fot på stenen.

Ps 91:13. På lejon och huggormar skall du gå, och trampa uppå det unga lejonet och drakan.

Ps 91:14. Han begärar mig, ty vill jag uthjelpa honom; han känner mitt Namn, derföre vill jag beskydda honom.

Ps 91:15. Han åkallar mig, ty vill jag höra honom; jag är när honom i nödene; jag skall taga honom derut, och låta honom till äro komma.

Ps 91:16. Jag skall mätta honom med långt lit, och skall bete honom mina salighet.

PSALTAREN, 92. PSALMEN

Gud prisas för sin nåd.

Ps 92:1. En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen.

Ps 92:2. Det är en kostelig ting att tacka HERRANOM, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;

Ps 92:3. Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;

Ps 92:4. På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.

Ps 92:5. Ty, HERRE, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.

Ps 92:6. HERRE, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.

Ps 92:7. En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.

Ps 92:8. De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.

Ps 92:9. Men du, HERRE, äst den Högste, och blifver evinnerliga.

Ps 92:10. Ty si, dine fiender, HERRE, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.

Ps 92:11. Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.

Ps 92:12. Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.

Ps 92:13. Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.

Ps 92:14. De der planterade äro uti HERRANS hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.

Ps 92:15. Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;

Ps 92:16. Att de förkunna skola, att HERREN så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.

PSALTAREN, 93. PSALMEN

Christi rikes fasthet.

Ps 93:1. HERREN är Konung och härliga beprydd; HERREN är beprydd, och hafver begynt ett rike, så vidt som verlden är, och tillredt det, att det blifva skall.

Ps 93:2. Ifrå den tiden står din stol fast; du äst evig.

Ps 93:3. HERRE, vattuströmmarna upphäfva sig, vattuströmmarna upphäfva sitt fräsande; vattuströmmarna upphäfva sina böljor.

Ps 93:4. De vågar i hafvet äro stora, och fräsa grufveliga; men HERREN är ännu större i höjdene.

Ps 93:5. Din ord äro en rätt lära; helighet, HERRE, är dins hus prydning evinnerliga.

PSALTAREN, 94. PSALMEN

Emot församlingenes fiendar.

Ps 94:1. HERRE Gud, hvilkom hämnden tillhörer; Gud, hvilkom hämnden tillhörer, bete dig.

Ps 94:2. Upphöj dig, du verldenes domare; vedergäll dem högfärdigom det de förtjena.

Ps 94:3. HERRE, huru länge skola de ogudaktige, huru länge skola de ogudaktige pråla;

Ps 94:4. Och så högmodeliga tala; och alle ogerningsmän så berömma sig?

Ps 94:5. HERRE, de förtrycka ditt folk, och plåga ditt arf.

Ps 94:6. Enkor och främlingar dräpa de, och faderlösa döda de;

Ps 94:7. Och säga: HERREN ser det intet; och Jacobs Gud aktar det intet.

Ps 94:8. Märker dock, I galne ibland folket; och I dårar, när viljen I vise varda?

Ps 94:9. Den der örat planterat hafver, skulle han icke höra? Den der ögat gjort hafver, skulle han icke se?

Ps 94:10. Den der Hedningarna näpser, skulle han icke straffa? den der menniskorna lärer hvad de veta.

Ps 94:11. Men HERREN vet menniskornas tankar, att de fåfängelige äro.

Ps 94:12. Säll är den som du, HERRE, tuktar, och lärer honom genom din lag;

Ps 94:13. Att han tålamod hafva må, då illa går; tilldess dem ogudaktiga grafven beredd varder.

Ps 94:14. Ty HERREN skall icke förkasta sitt folk, eller öfvergifva sitt arf.

Ps 94:15. Ty rätt måste dock blifva rätt; och thy måste all from hjerta tillfalla.

Ps 94:16. Ho står med mig emot de onda? Ho träder till mig emot de ogerningsmän?

Ps 94:17. Om HERREN icke hulpe mig, så låge min själ fulltnär uti det stilla.

Ps 94:18. Jag sade: Min fot hafver stapplat; men din nåd, HERRE, uppehöll mig.

Ps 94:19. Jag hade mycket bekymmer i mitt hjerta; men din tröst gladde mina själ.

Ps 94:20. Du kommer ju aldrig öfverens med dem skadeliga stolenom, som lagen illa uttyder.

Ps 94:21. De rusta sig emot dens rättfärdigas själ, och fördöma oskyldigt blod.

Ps 94:22. Men HERREN är mitt beskärm, min Gud är mitt hopps tröst.

Ps 94:23. Och han skall vedergälla dem deras orätt, och skall förgöra dem för deras ondskos skull; HERREN, vår Gud, skall förgöra dem.

PSALTAREN, 95. PSALMEN

Christus bör tackas, lydas.

Ps 95:1. Kommer, låter oss glädjas HERRANOM, och fröjdas för vår salighets tröst.

Ps 95:2. Låt oss med tack komma inför hans ansigte, och fröjdas för honom med Psalmer.

Ps 95:3. Ty HERREN är en stor Gud, och en stor Konung öfver alla gudar.

Ps 95:4. Ty i hans hand är hvad som jorden bär, och bergshöjderna äro också hans.

Ps 95:5. Ty hans är hafvet, och hans händer hafva det torra beredt.

Ps 95:6. Kommer, låter oss tillbedja, och knäböja, och nederfalla för HERRANOM, den oss gjort hafver.

Ps 95:7. Ty han är vår Gud, och vi hans fosterfolk, och hans händers får.

Ps 95:8. I dag om I hans röst hören, så förstocker icke edor hjerta, såsom i Meriba skedde, såsom i Massa i öknene;

Ps 95:9. Der edre fäder försökte mig, förnummo och sågo min verk;

Ps 95:10. Att jag i fyratio år mödo hade med detta folk, och sade: Det är sådant folk, att deras hjerta alltid vill den orätta vägen, och de mina vägar icke lära vilja;

Ps 95:11. Så att jag svor i mine vrede: De skola icke komma till mina rolighet.

PSALTAREN, 96. PSALMEN

Christi rikes vidd, härlighet.

Ps 96:1. Sjunger HERRANOM en ny viso; sjunger HERRANOM all verlden.

Ps 96:2. Sjunger HERRANOM, och lofver hans Namn; prediker den ena dagen efter den andra hans salighet.

Ps 96:3. Förtäljer ibland Hedningarna hans äro, ibland all folk hans under.

Ps 96:4. Ty HERREN är stor, och högt prisandes; underlig öfver alla gudar.

Ps 96:5. Ty alle folkens gudar äro afgudar; men HERREN hafver gjort himmelen.

Ps 96:6. Det står härliga och kosteliga till för honom, och går väldeliga och lofliga till i hans helgedom.

Ps 96:7. I folk, bärer fram HERRANOM; bärer fram HERRANOM äro och magt.

Ps 96:8. Bärer fram HERRANOM hans Namns äro; bärer skänker, och kommer i hans gårdar.

Ps 96:9. Tillbedjer HERRAN i heligo prydning; hela verlden frukte honom.

Ps 96:10. Säger ibland Hedningarna, att HERREN är Konung, och hafver sitt rike, så vidt som verlden är, beredt, att det blifva skall; och dömer folken rätt.

Ps 96:11. Himmelen fröjde sig, och jorden vare glad. hafvet fräse, och hvad deruti är.

Ps 96:12. Marken vare glad, och allt det derpå är, och låter all trä i skogen fröjda sig,

Ps 96:13. För HERRANOM; ty han kommer; ty han kommer till att döma jordena; han skall döma jordenes krets med rättfärdighet, och folken med sine sanning.

PSALTAREN, 97. PSALMEN

Christi rikes magt.

Ps 97:1. HERREN är Konung, dess fröjde sig jorden, och öarna fröjde sig, så månge som de äro.

Ps 97:2. Moln och mörker är omkring honom; rättfärdighet och dom är hans stols stadfästelse.

Ps 97:3. Eld går framför honom, och uppbränner hans ovänner allt omkring.

Ps 97:4. Hans ljungande lyser på jordenes krets; jorden ser det, och förskräckes.

Ps 97:5. Bergen försmälta såsom vax för HERRANOM; för hela jorderikes Herra.

Ps 97:6. Himlarna förkunna hans rättfärdighet; och all folk se hans äro.

Ps 97:7. Skämme sig alle de som belätom tjena, och berömma sig af afgudar; tillbedjer honom alle gudar.

Ps 97:8. Zion hörer det, och är glad; och Juda döttrar fröjda sig, HERRE, öfver ditt regemente.

Ps 97:9. Ty du, HERRE, äst den Högste i all land; du är fast upphöjd öfver alla gudar.

Ps 97:10. I som älsken HERRAN, hater det onda; (Herren) bevarar sina heligas själar; ifrå de ogudaktigas hand skall han frälsa dem.

Ps 97:11. Dem rättfärdiga skall alltid ljus uppgå igen, och frommom hjertom glädje.

Ps 97:12. I rättfärdige, fröjder eder af HERRANOM, och tacker honom, och priser hans helighet.

PSALTAREN, 98. PSALMEN

All ting lofva HERRAN.

Ps 98:1. En Psalm. Sjunger HERRANOM en ny viso, ty han gör underlig ting; han vinner seger med sine högra hand, och med sinom helga arm.

Ps 98:2. HERREN låter förkunna sina salighet; för folken låter han uppenbara sina rättfärdighet.

Ps 98:3. Han tänker uppå sina nåde och sanning Israels huse; alle verldenes ändar se vår Guds salighet.

Ps 98:4. Glädjens HERRANOM, all verlden; sjunger, priser och lofver.

Ps 98:5. Lofver HERRAN med harpor, med harpor och psalmer;

Ps 98:6. Med trummeter och basuner; fröjdens för HERRANOM, Konungenom.

Ps 98:7. Hafvet fräse, och hvad deruti är; jordenes krets, och de deruppå bo.

Ps 98:8. Vattuströmmarna fröjde sig, och all berg vare glad,

Ps 98:9. För HERRANOM; ty han kommer till att döma jordena; han skall döma jordenes krets med rättfärdighet, och folken med rätt.

PSALTAREN, 99. PSALMEN

Christi rikes beskaffenhet.

Ps 99:1. HERREN är Konung, derföre vredgas folken; han sitter på Cherubim, derföre upprörer sig verlden.

Ps 99:2. HERREN är stor i Zion, och hög öfver all folk.

Ps 99:3. Man tacke ditt stora och underliga Namn, det heligt är.

Ps 99:4. Uti denna Konungens rike älskar man det rätt är; du gifver fromhet, du skaffar dom och rättfärdighet i Jacob.

Ps 99:5. Upphöjer HERRAN vår Gud; tillbedjer vid hans fotapall; ty han är helig.

Ps 99:6. Mose och Aaron ibland hans Prester, och Samuel ibland dem som hans Namn åkalla; de åkallade HERRAN, och han bönhörde dem.

Ps 99:7. Han talade med dem genom en molnstod; de höllo hans vittnesbörd och bud, som han dem gaf.

Ps 99:8. HERRE, du äst vår Gud; du bönhörde dem; du, Gud, gaf dem till, och straffade deras verk.

Ps 99:9. Upphöjer HERRAN vår Gud, och tillbedjer på hans helga berg; tv HERREN vår Gud är helig.

PSALTAREN, 100. PSALMEN

Tacksägelse för Guds välgerningar.

Ps 100:1. En Tackpsalm. Fröjdens HERRANOM, all verlden.

Ps 100:2. Tjener HERRANOM med fröjd; kommer för hans ansigte med glädskap.

Ps 100:3. Förnimmer, att HERREN är Gud; han hafver gjort oss, och icke vi sjelfve, till sitt folk, och till sin fosterfår.

Ps 100:4. Går in i hans portar med tackande; uti hans gårdar med lofvande; tacker honom, lofver hans Namn.

Ps 100:5. Ty HERREN är god, och hans nåd varar evinnerliga, och hans sanning ifrå slägte till slägte.

PSALTAREN, 101. PSALMEN

Regementsspegel.

Ps 101:1. En Psalm Davids. Om nåd och rätt vill jag sjunga; och dig, HERRE, lofsäga.

Ps 101:2. Jag handlar försigteliga och redeliga med dem som mig tillhöra, och vandrar troliga i mitt hus.

Ps 101:3. Jag tager mig ingen ond sak före; jag hatar öfverträdaren, och låter honom icke när mig blifva.

Ps 101:4. Ett vrångt hjerta måste vika ifrå mig; den onda lider jag icke.

Ps 101:5. Den sin nästa hemliga baktalar, honom förgör jag; den der storlåtig är och högt sinne hafver, honom lider jag icke.

Ps 101:6. Mine ögon se efter de trogna i landena, att de måga när mig bo; och hafver gerna fromma tjenare.

Ps 101:7. Falskt folk håller jag icke i mitt hus; ljugare trifvas icke när mig.

Ps 101:8. Bittida förgör jag alla ogudaktiga i landena, att jag må utrota alla ogerningsmän utu HERRANS stad.