Svenska KJV Bibeln

Den Allmänna Episteln av Jakob

Jakobs brev, kapitel 1-5

JAKOBS BREV, KAPITEL 1

1. Vi skall glädjas under Korset, 5. Be Gud om tålamod, 13. Och i våra prövningar inte tillräkna vår svaghet, eller synder till honom, 19. utan snarare lyssna på ordet, begrunda det, och göra därefter. 26. Annars kan människor se ut som, men aldrig vara verkligt religiösa.

Jak 1:1 JAKOB, en tjänare av Gud och av Herren Jesus Kristus, de tolv stammarna som är vida utspridda, var hälsad.

Jak 1:2 Mina bröder, räkna det som en glädje när ni faller in i mångahanda frestelser;

Jak 1:3 Eftersom ni vet detta, att prövningen av er tro skapar tålamod.

Jak 1:4 Men låt tålamodet ha hennes fullkomliga verk, att ni må vara perfekt och hela, utan att sakna något.

Jak 1:5 Om någon av er saknar vishet, låt honom fråga Gud, som giver åt alla människor med frimodighet, och klandrar inte; och det skall bli honom givet.

Jak 1:6 Men låt honom fråga i tro, utan att vackla. Ty han som vacklar är lik en våg på havet som drivs av vinden och kastas omkring.

Jak 1:7 Ty låt inte den mannen tänka att han skall mottaga någonting av Herren.

Jak 1:8 En dubbelsinnad man är vacklande på alla hans vägar.

Jak 1:9 Låt den fattige brodern glädja sig över att han är upphöjd:

Jak 1:10 Men den rike, i att han blir ringa: ty som gräsets blomma skall han försvinna.

Jak 1:11 Ty knappt har solen gått upp med brinnande hetta, förrän den vissnar gräset, och blomma därav faller, och dess fägrings skönhet förgås: så skall också den rike mannen tyna bort i hans vägar.

Jak 1:12 Välsignad är den man som uthärdar frestelse: ty när han prövad är, skall han mottaga livets krona, som Herren har utlovat åt dem som älskar honom.

Jak 1:13 Låt ingen man säga när han frestas, Jag frestas av Gud; ty Gud kan inte frestas med ondska, inte heller frestar han någon man:

Jak 1:14 Utan var man är frestad, när han drages bort av sin egen lust, och lockelse.

Jak 1:15 Och när lusten har blivit havande, frambringar den synd: och när synden är fullbordad, frambringar den död.

Jak 1:16 Fela inte, mina älskade bröder.

Jak 1:17 Varje god gåva och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ned från ljusets Fader, hos vilken det inte finns någon föränderlighet, inte heller någon skiftande skugga.

Jak 1:18 Av hans egen vilja avlade han oss med sanningens ord, för att vi skulle vara ett slags förstlingsfrukter av hans varelser.

Jak 1:19 Därför, mina älskade bröder, låt varje man vara snabb att höra, långsam att tala, långsam till vrede:

Jak 1:20 Ty vreden av människan åstadkommer inte Guds rättfärdighet.

Jak 1:21 Avlägsna därför all smuts och allt överflöd av oanständighet och ta med ödmjukhet emot det inympade ordet, som kan frälsa era själar.

Jak 1:22 Men var ordets görare och icke blott hörare, annars bedraga ni er själva.

Jak 1:23 Ty om någon lyssnar till ordet men icke gör det, så är han lik en man som betraktar sitt naturliga ansikte i ett glas:

Jak 1:24 Ty han betraktar sig själv, och går sin väg, och glömmer genast vad för slags man han var.

Jak 1:25 Men vem som än ser in i frihetens fullkomliga lag, och fortsätter däri, han som inte är en glömsk åhörare, utan en verkets görare, denne man skall bli välsignad i hans gärning.

Jak 1:26 Om någon man bland er verkar vara religiös, men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt eget hjärta, då är denne mans religion fåfäng.

Jak 1:27 En ren religion och obefläckad inför Gud och Fadern är detta, Att besöka de faderlösa och änkorna i deras lidande, och att hålla sig själv obefläckad från världen.

JAKOBS BREV, KAPITEL 2

1. Det är inte i överensstämmelse med den Kristna bekännelsen att taga i betraktandede rika, och förakta de fattiga bröderna: 13. Istället bör vi vara kärleksfulla och barmhärtiga: 14. Och inte skryta med tro där inga gärningar finns, 17. som endast är en död tro, 19. djävlarnas tro, 21. inte Abrahams, 25. och Rahabs.

Jak 2:1 MINA bröder, ha inte tron på vår Herre Jesus Kristus, härlighetens Herre, med hänsyn till personer.

Jak 2:2 Ty om det till er församling kommer en man med en guldring, i ansenlig klädsel, och det också kommer en fattig man i vidriga kläder;

Jak 2:3 Och ni har respekt för honom som bär den ansenliga klädseln, och säger till honom, Sätt dig här på en bra plats; och ni säger till den fattige, Ställ dig där, eller sätt dig här under min fotpall;

Jak 2:4 Är ni då inte partiska i er själva, och har blivit domare av onda tankar?

Jak 2:5 Hör, mina älskade bröder, Har inte Gud utvalt de fattiga i denna värld till att vara rika i tron, och arvtagare till det rike som han har lovat dem som älskar honom?

Jak 2:6 Men ni har föraktat de fattiga. Förtrycker inte rika män er, och drar er inför domstolarna?

Jak 2:7 Hädar de inte det värdiga namn genom vilket ni är kallade?

Jak 2:8 Om ni uppfyller den kungliga lagen enligt skriften, Du skall älska din nästa som dig själv, så gör ni väl:

Jak 2:9 Men om ni har respekt för personer, begår ni synd, och döms av lagen såsom överträdare.

Jak 2:10 Ty var och en som håller hela lagen och ändå kränker den på en punkt, han är skyldig till allt.

Jak 2:11 Ty han som sade, Du skall inte begå äktenskapsbrott, sade också, Du skall inte döda. Om du nu inte begår äktenskapsbrott, men om du dödar, blir du en överträdare av lagen.

Jak 2:12 Så talar ni, och ni gör, såsom de som skall dömas enligt frihetens lag.

Jak 2:13 Ty han skall ha dom utan barmhärtighet, som inte har visat barmhärtighet; och barmhärtighet gläder sig över dom.

Jak 2:14 Vad gagnar det, mina bröder, om en man säger sig ha tro men inte har gärningar? kan tron frälsa honom?

Jak 2:15 Om en broder eller syster är naken, och utblottad på daglig föda,

Jak 2:16 Och en av er säger till dem, Gå i frid, bli ni varma och mätta; trots att ni inte giver dem de ting som är nödvändiga för kroppen; vad gagnar det?

Jak 2:17 Likaså är tron, om den inte har gärningar, är död, eftersom den är ensam.

Jak 2:18 Ja, en man må säga, Du har tro, och jag har gärningar: visa mig din tro utan dina gärningar, och jag kommer att visa min tro genom mina gärningar.

Jak 2:19 Du tror att det finns en Gud; du gör väl: djävlarna tror också, och darrar.

Jak 2:20 Men vill du veta, O du fåfänga man, att tro utan gärningar är död?

Jak 2:21 Blev inte vår fader Abraham rättfärdiggjord genom gärningar, när han offrade sin son Isak på altaret?

Jak 2:22 Ser du hur tron har verkat tillsammans med hans gärningar, och genom gärningar blev tron perfekt?

Jak 2:23 Och skriften uppfylldes som säger, Abraham trodde Gud, och det tillräknades honom för rättfärdighet: och han kallades Guds Vän.

Jak 2:24 Ni ser då att genom gärningar blir en man rättfärdiggjord, och inte enbart genom tro.

Jak 2:25 Var det inte också så att skökan Rahab blev rättfärdigad genom gärningar, när hon tog emot budbärarna och sände ut dem en annan väg?

Jak 2:26 Ty liksom kroppen utan anden är död, så är också tron utan gärningar död.

JAKOBS BREV, KAPITEL 3

1. Vi bör inte obetänksamt eller arrogant förebrå andra: 5. utan snarare att behärska tungan, en liten lem, men ett kraftfullt instrument för mycket gott, och stor skada. 13. De som verkligen är visa är milda och fridsamma, utan avund och strid.

Jak 3:1 MINA bröder, var inte många mästare, eftersom ni vet att vi skall mottaga ett större fördömande.

Jak 3:2 Ty i många ting kränker vi alla. Om någon man inte kränker i ord, densamme är en perfekt man, och som också kan tygla hela kroppen.

Jak 3:3 Se, vi lägger stångbetts i hästarnas munnar, för att de skall lyda oss; och vi vänder på hela deras kropp.

Jak 3:4 Se också på skeppen, som trots att de är så stora, och drivs av våldsamma vindar, likväl med ett mycket litet roder vändas de om, vart guvenören än vill.

Jak 3:5 Likaså är tungan en liten lem, och skryter med stora ting. Se, hur stor sak som en liten eld kan tända!

Jak 3:6 Och tungan är en eld, en värld av orättfärdighet: så är tungan bland våra lemmar, att den orenar hela kroppen, och sätter eld på naturens gång; och av helvetet är den satt i brand.

Jak 3:7 Ty alla slags djur, och fåglar, och ormar, och alla ting i havet, är tämjda, och har blivit tämjda av människosläktet:

Jak 3:8 Men tungan kan ingen man tämja; den är enoregerlig ondska, full av dödligt gift.

Jak 3:9 Med den välsignar vi Gud, ja Fadern; och med den förbannar vi män, som är skapade efter Guds likhet.

Jak 3:10 Ut ur samma mun utgår välsignelse och förbannelse. Mina bröder, dessa ting borde inte vara så.

Jak 3:11 Sänder en fontän fram vid samma ställe både sött och bittert vatten?

Jak 3:12 Kan fikonträdet, mina bröder, bära oliv bär, eller en vinstock, fikon? så kan ingen fontän ge både salt och sötvatten.

Jak 3:13 Vem av er är en vis man som är utrustad med kunskap? låt honom ur en god konversation visa hans gärningar med saktmodighet i vishet.

Jak 3:14 Men om ni har bitter avund och stridigheter i era hjärtan, förhärliga er inte, och ljug inte mot sanningen

Jak 3:15 Denna vishet kommer inte uppifrån, utan är jordisk, sinnlig, och djävulsk.

Jak 3:16 Ty där avund och stridigheter är, där är förvirring och varje ond gärning.

Jak 3:17 Men den visdom som är från ovan är först ren, sedan fridsam, mild och lätt att vädja till, full av barmhärtighet och goda frukter, utan partiskhet, och utan hyckleri.

Jak 3:18 Och rättfärdighetens frukt är sådd i frid för dem som skapar frid.

JAKOBS BREV, KAPITEL 4

1. Vi skall kämpa mot girighet, 4. omåttlighet, 5. stolthet, 11. förtal och obetänksam bedömning av andra: 13. och inte vara överens om den goda framgången i världsliga angelägenheter, utan alltid vara medvetna om detta livs ovisshet, och överlämna oss själva, och alla våra angelägenheter till Guds försyn.

Jak 4:1 VARIFRÅN kommer krig och stridigheterna bland er? kommer de inte från, ja av era lustar som krigar i era lemmar?

Jak 4:2 Ni har lust, och har inte: ni dödar, och önskar att ha, men kan inte erhålla: ni strider och krigar, ändå har ni inte, eftersom ni inte ber.

Jak 4:3 Ni frågar, och emottager inte, eftersom ni frågar felaktigt, att ni må kunna konsumera det till era lustar.

Jak 4:4 Ni äktenskapsbrytare och äktenskapsbryterskor, vet ni inte att vänskapen med världen är fiendskap med Gud? var och en som därför vill vara vän med världen är Guds fiende.

Jak 4:5 Tror ni att skriften förgäves säger, Den ande som bor i oss lustar till avund?

Jak 4:6 Men han giver mer nåd. Därför säger han, Gud motstår de stolta, men giver nåd till de ödmjuka.

Jak 4:7 Underordna er själva därför till Gud. Motstå djävulen, och han kommer att fly från er.

Jak 4:8 Närma er Gud, och han kommer att närma sig er. Rena era händer, ni syndare, och rena erahjärtan, ni dubbelsinniga.

Jak 4:9 Var bedrövade, och sörj, och gråt: låt ert skratt förvandlas till sörjande, och er glädje till tungsinthet.

Jak 4:10 Ödmjuka er själva inför Herren, och han skall lyfta upp er.

Jak 4:11 Tala inte ont om varandra, bröder. Han som talar ont om sin broder, och dömer sin broder, talar ont om lagen, och dömer lagen: men om du dömer lagen, då är du icke en görare av lagen, utan en domare.

Jak 4:12 Det finns en enda laggivare, som kan frälsa och förgöra: vem är du som dömer andra?

Jak 4:13 Gå nu åstad, ni som säger: I dag eller i morgon skall vi gå till en sådan stad, och stanna där ett år, och köpa och sälja, och erhålla vinning:

Jak 4:14 Men ni vet inte vad som skall ske nästa dag. Ty vad är ert liv? Ja, det är blott en ånga, som framträder för en kort tid, och försvinner sedan bort.

Jak 4:15 Ty ni borde säga, Om Herren vill, skall vi leva, och göra det ena, eller det andra.

Jak 4:16 Men nu gläder ni er i ert skryt: all sådan glädje är av ondo.

Jak 4:17 Därför för honom som vet att göra gott, och inte gör det, för honom är det synd.

JAKOBS BREV, KAPITEL 5

1. Onda rika människor bör frukta Guds hämnd. 7. Vi bör vara tåliga i lidanden, efter Profeternas och Jobs exempel: 12. att avstå från att svära, 13. Och till att be i motgång, att sjunga i framgång: 16. att ömsesidigt erkänna våra olika fel, att be för varandra, 19. och att återföra en vilsekommen broder till sanningen.

Jak 5:1 Gå nu åstad, ni rika män, gråt och jämra er för er misär som skall komma över er.

Jak 5:2 Era rikedomar är fördärvad, och era kläder är malätna.

Jak 5:3 Ert guld och silver är fördärvat; och dess rost skall vara ett vittne mot er, och skall äta upp ert kött som om det vore eld. Ni har samlat ihop skatter för de sista dagarna.

Jak 5:4 Se, lönen för de arbetare som har skördat på era fält, som av dig hålls tillbaka av bedrägeri, ropar: och ropen från dem som har skördat har kommit in i öronen hos Herren Sebaot.

Jak 5:5 Ni har levt i njutning på jorden, och varit hänsynslösa; ni har närt era hjärtan, som på en slaktdag.

Jak 5:6 Ni har fördömt och dödat den rättfärdige, och han gör inte motstånd mot er.

Jak 5:7 Var därför tålmodiga, bröder, till Herrens ankomst. Se, odlaren väntar på jordens dyrbara frukt och har ett långt tålamod för den, tills han mottager det tidiga och sista regnet.

Jak 5:8 Var också ni tålmodiga: stadga era hjärtan, ty Herrens ankomst närmar sig.

Jak 5:9 Hys inte agg mot varandra, bröder, så att ni inte blir dömda: se, domaren står framför dörren.

Jak 5:10 Ta, mina bröder, profeterna, som har talat i Herrens namn, som ett exempel på lidande och tålamod.

Jak 5:11 Se, vi räknar dem som uthärdar som lyckliga. Ni har hört om Jobs tålamod, och sett Herrens slut; att Herren är mycket medlidsam, och har en öm barmhärtighet.

Jak 5:12 Men framför alla ting, mina bröder, svär inte, varken vid himmelen, varken vid jorden, varken vid någon annan ed: utan låt ert ja vara ja; och ert nej, nej; så att ni inte faller in i fördömelse.

Jak 5:13 Är någon bland er lidande? låt honom be. Är någon glad? låt honom sjunga psalmer.

Jak 5:14 Är någon bland er sjuk? låt honom kalla på kyrkans äldste; och låta dem be över honom, och i Herrens namn smörja honom med olja:

Jak 5:15 Och trons bön skall rädda den sjuke, och Herren skall resa upp honom; och om han har begått synder, skall de förlåtas honom.

Jak 5:16 Bekänn era fel sinsemellan och be för varandra, så att ni må bli helade. Den effektivt ivriga bönen av en rättfärdig man hjälper mycket.

Jak 5:17 Elia var en man under samma passioner som vi, och han bad uppriktigt att det inte skulle regna: och det regnade inte på jorden under en tid av tre år och sex månader.

Jak 5:18 Och han bad återigen, och himmelen gav regn, och jorden bar fram hennes frukt.

Jak 5:19 Bröder, om någon av er avviker från sanningen och en omvänder honom;

Jak 5:20 Låt honom veta, att han som omvänder syndaren från sin vägs villfarelse skall frälsa en själ från döden, och skall dölja en mångfald av synder.